monikaronning

Lycka.

Den när man står och väntar på bussen, fem i elva efter att ha umgåtts med sina fina vänner. Den när man så här dags fortfarande kan urskilja solnedgången långt borta i fjärran. Den när man gick hemifrån 20 över åtta och är hemma halv tolv på kvällen. Den när man kan vara irriterad över allt och sen träffar sina vänner och känner ett lyckorus. Den när man känner ett lyckorus över alla fina människor man fått lyckan att träffa. Den när man känner att det är så här livet ska vara.
<3




Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback